Scandia: Tidskrift för historisk forskning

Redaktören har ordet:
Denna Scandia är fullspäckad med artiklar: hela fem huvudartiklar plus fyra bidrag till rubrikerna ”Scandia debatt”, ”Scandia introducerar” och ”Scandia utblick” av sammanlagt tretton författare.
Vi börjar med Karin Grundström och Mathilda Rosengren, som skriver om gemensam användning av mark i sydvästra Skåne under två tidsperioder när landskapet omvandlades snabbt: 1783–1827 och 1990–2022. De tolkar de tre undersökta allmänningarna som en central periferi: de är centrala och perifera samtidigt. Författarna undrar om kombinationen av periferi och centralitet kan vara en anledning till att dessa platser fäst sig i landskapet och att de fortfarande användas av individer och grupper.
Evelina Berggren lägger sedan fram en longitudinell kvantitativ studie av utomäktenskapliga barn födda år 1875–1882 på Öland, där hon jämför en grupp utomäktenskapliga barn med en jämbördig grupp inomäktenskapliga barn. Hon visar att utomäktenskapligt födda led en förhöjd risk att dö i förtid i vuxen ålder och att de hade andra familjebildningsmönster. Till exempel fick de utomäktenskapligt födda kvinnorna egna utomäktenskapligt födda barn i dubbelt så stor utsträckning. Hon förklarar skillnaderna med att utomäktenskapligt födda barn inte hade lika stor tillgång till ekonomiskt, socialt och symboliskt kapital som de inomäktenskapligt födda. Detta gick ut över hela levnadsbanan, även upp i vuxen ålder och utomäktenskaplighet utgjorde enligt Berggren en egen indikator, likt klass.
Malin Nilsson och Birgit Karlsson undersöker om begreppet social-hjälpsstaten (Anne-Lise Seip), som flitigt används i våra nordiska grannländer för att beskriva en period före välfärdsstatens framväxt, kännetecknad av nära samverkan mellan privata och offentliga aktörer, även är tillämpbart i en svensk kontext. Som fallstudie har de valt organiseringen av Göteborgs fattigvård 1870–1920. De kommer fram till att begreppet socialhjälpsstat väl beskriver fattigvården under denna period.
Peter Bauer presenterar så en studie om RFSU:s mobilisering i Skåne 1933–1945. Medan forskningen hittills mest har fokuserat på den nationella kontexten bidrar denna regionalstudie till ytterligare kunskap om bakgrunden till periodens sexualpolitiska reformer. Den visar bland annat att RFSU på lokal nivå, annorlunda än på riksnivå, inte i första hand samarbetade med det socialdemokratiska partiet utan i stället främst knöt band till fackföreningar och mindre politiska organisationer såsom diskussionsklubbar.
Jussi Kurunmäki, Pasi Ihalainen och Kai Peksujeff analyserar begreppet parlamentarism i svensk debatt och historiepolitik fram till andra världs-kriget. De hävdar att kampen om betydelsen av ”parlamentarism” spelade en viktig roll under de fem åren före andra världskriget. Det var en period av parlamentarisk demokratisering i Sverige. Studien visar att kampen om ”parlamentarism” innebar olika definitioner och tolkningar av den nationella politiska traditionen, även från perioder då själva termen parlamentarism inte fanns. Den visar också att skapandet av den svenska parlamentarismen var en mycket transnationell retorisk process.
Under rubriken ”Scandia debatt” publicerar vi en replikartikel av Tonicha Upham på Maksym Kyrychenkos debattartikel i föregående Scandia-num-ret, i vilken han presenterade en tolkning av ruserna i Ibn Faḍlāns arabiska reseberättelse från 900-talet som slaviska severianer. Upham behandlar Ibn Faḍlāns historiografi mellan 1814 och 1956 för att nyansera denna tolkning. Hon betonar att man alltid behöver gå tillbaka till den arabiska ursprungs-texten och inte endast kan förlita sig på senare översättningar för en rättvis tolkning. Maksym Kyrychenko gör, i en kort replik på Tonicha Uphams artikel, några förtydliganden och lägger till några kommentarer, både angående hans ursprungliga text och Uphams reaktioner. Han betonar att syftet med hans artikel inte var att rekonstruera källan utan att visa hur tolkarnas intentioner oundvikligen påverkar hur källorna läses.
Under rubriken ”Scandia introducerar” gör Ylva Grufstedt oss bekanta med historiska spelstudier som ett forskningsfält där spel analyseras utifrån sin funktion som historiska medier. Genom att kombinera perspektiv från spelstudier, historievetenskap och kulturarvsforskning undersöks hur spel både gestaltar och påverkar förståelsen av det förflutna. Artikeln redogör för fältets framväxt, centrala teoretiska utgångspunkter och metodologiska utmaningar, med särskilt fokus på hur spelens form och funktion samverkar med historiska narrativ.
Under rubriken ”Scandia utblick” presenterar slutligen Sune Bechmann Pedersen en överblick över de senaste internationella trenderna i turismhistoria. Han tecknar den historiska turismforskningens genealogi, presenterar några klassiker och granskar den senaste utvecklingen inom historieskrivning om turism ur ett globalt perspektiv. Artikeln visar att trots att forskare länge var överens om att se turism som ett modernt fenomen, har den senaste forskningen om den europeiska antiken och Songdynastin lett till en ny debatt om turismens natur.
Som vanligt innehåller även detta nummer av Scandia en stor recensions-avdelning med recensioner av avhandlingar, monografier och antologier om nordisk historia. Vi välkomnar Andrés Brink Pinto som Scandias nye recensionsredaktör och redaktionssekreterare.
Med detta nummer av Scandia tar jag efter fem år som redaktör mitt avsked. Det har varit en oerhört rolig och lärorik uppgift och jag skulle inte vilja vara utan ett enda nummer av de tio numren som jag var redaktör för. Jag skulle vilja rikta ett varmt tack till Scandias redaktion och redaktionsråd som både var ett ovärderligt stöd och som det alltid har varit väldigt givande och smidigt att samarbeta med. Min efterträdare blir min kollega Martin Ericsson, universitetslektor och docent i historia vid Lunds universitet. Jag är övertygad om att han blir en alldeles utmärkt Scandia-redaktör. Välkommen Martin från och med 2026!
/Wiebke Kolbe