Förnuftet och folkhavet

Under 1970- och 1980-talen genomgick Sverige en omfattande ideologisk omorientering. Marknaden kom att framstå som lösningen på problem som tidigare hade formulerats i termer av välfärdspolitik, förhandling och kollektivt ansvar. Men hur gick denna förändring till?
Denna avhandling undersöker marknadsorienterat politiskt tänkande i Sverige ur ett retoriskt perspektiv. Genom analyser av texter från Ratios vetenskapliga råd och av den så kallade
4 oktober-rörelsen visar studien hur ideer om den fria marknaden utvecklades, spreds och gjordes politiskt verksamma.
Studien visar att politiska ideer inte bara handlar om innehållet i argumenten, utan också om hur människor övertygas, engageras och mobiliseras. Avhandlingen belyser samspelet mellan vetenskapliga argument, ideologisk förnyelse och politisk mobilisering. Samtidigt argumenterar den för att retoriken erbjuder viktiga verktyg för att förstå hur politiska ideer får betydelse i samhället. Resultatet är ett bidrag till förståelsen av marknadsliberalismens framväxt i Sverige och av ideologiers roll i det politiska livet.