{"id":7594,"date":"2018-03-19T09:34:00","date_gmt":"2017-06-16T12:34:04","guid":{"rendered":"http:\/\/bokshop.lu.se.webbhotell.ldc.lu.se\/?post_type=product&p=7594&lang=en"},"modified":"2017-06-16T14:34:04","modified_gmt":"2017-06-16T12:34:04","slug":"miljomalet-i-skogsindustrin-styrning-och-frivillighet","status":"publish","type":"product","link":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/produkt\/miljomalet-i-skogsindustrin-styrning-och-frivillighet\/","title":{"rendered":"Milj\u00f6m\u00e5let i skogsindustrin – styrning och frivillighet"},"content":{"rendered":"

Införandet av 1993 års skogspolitiska beslut med ett jämställt miljö- och produktionsmål, belyser den historiskt befästa konflikten mellan allmänintresse och egenintresse: statens vilja och behov att styra produktion och avkastning kontra den enskilde skogsägarens rätt att själv bestämma över sin skog. Idag har denna konflikt styrt över mot en statligt uttalad målsättning att skydda biologiskt värdefull skog och tillvarata skogens sociala värden. På så sätt handlar styrningsproblematiken i skogspolitiken inte längre enbart om relationen allmän- egenintresse, utan det har också byggts in en målkonflikt i allmänintresset mellan produktionsmål och miljömål. För att de skogspolitiska miljömålsättningarna skall nås förutsätts frivilliga insatser utöver lagens krav från skogsägarna. Vilka drivkrafter finns för skogsägaren att ta ett utökat frivilligt miljöansvar? Vilka begränsningar finns då om skogsägaren vill ta detta ansvar? Genom att använda en normmodell som sökverktyg har jag lyft fram de aspekter som jag antar formar skogsägarens vilja att handla, och hur kunskap eller brist på kunskap påverkar viljan. Men jag visar också att det inte är tillräckligt att vilja och att kunna, det måste också finnas systemförutsättningar – ekonomi, lagstiftning, geografiska förutsättningar mm – som gör det möjligt för individen att agera i enlighet med sin vilja och sina värderingar. För att kunna motivera markägarna att ta ett ökat miljöansvar måste också det administrativa genomförandet utvecklas. För att undvika att naturvården upplevs som en ”restriktionspolitik” som endast medför hinder och förbud, måste planerade åtgärder utgå från en gemensam problem bild för att öka förståelsen för vad som behöver bevaras och varför. Genom att designa en ”smart regulation” finns det möjligheter att skapa ett effektivt skydd för miljön även i en situation med minskade statliga resurser, genom att använda olika kombinationer av flexibla styrmedel i en kontext som involverar ett större antal av de berörda aktörerna. Den miljöpolitiska styrningen får en mjukare form, från tvingande regler och kontroll till styrformer som präglas av förhandlingar och samförstånd. Den målgrupp som skall ”styras” och kontrolleras kan motiveras att ta ett större eget ansvar, och statens roll blir snarare att ”möjliggöra”, att fungera som ”motor” och samarbetspartner, än att verka styrande och intervenerande.
<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Införandet av 1993 års skogspolitiska beslut med ett jämställt miljö- och produktionsmål, belyser den historiskt befästa konflikten mellan allmänintresse och egenintresse: statens vilja och behov att styra produktion och avkastning kontra den enskilde skogsägarens rätt att själv bestämma över sin skog. Idag har denna konflikt styrt över mot en statligt uttalad målsättning att skydda biologiskt […]<\/p>\n","protected":false},"featured_media":7596,"template":"","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"","_relevanssi_noindex_reason":""},"product_brand":[],"product_cat":[225],"product_tag":[],"class_list":{"0":"post-7594","1":"product","2":"type-product","3":"status-publish","4":"has-post-thumbnail","6":"product_cat-lund-studies-in-sociology-of-law-sociology-of-law-department","8":"first","9":"instock","10":"taxable","11":"shipping-taxable","12":"purchasable","13":"product-type-simple"},"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/product\/7594","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/product"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/product"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/7596"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7594"}],"wp:term":[{"taxonomy":"product_brand","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/product_brand?post=7594"},{"taxonomy":"product_cat","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/product_cat?post=7594"},{"taxonomy":"product_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/product_tag?post=7594"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}