Redakt\u00f6ren har ordet – Martin Ericsson
\nDetta nummer av Scandia \u00e4r mitt f\u00f6rsta som chefredakt\u00f6r. Jag tar \u00f6ver efter professor Wiebke Kolbe, som nu har avslutat sitt l\u00e5nga och framg\u00e5ngsrika redakt\u00f6rskap. Wiebke har varit en kunnig, engagerad och p\u00e5 alla s\u00e4tt f\u00f6red\u00f6mlig ledare f\u00f6r tidskriften, och det k\u00e4nns ansvarstyngt att f\u00f6lja i hennes fotsp\u00e5r. Stort tack, Wiebke, f\u00f6r din fina insats f\u00f6r Scandia under de g\u00e5ngna \u00e5ren!
\nJag avser att bedriva mitt eget redakt\u00f6rskap i en anda av framstegsv\u00e4nlig konservatism. Det inneb\u00e4r att n\u00e4stan ingenting kommer att f\u00f6r\u00e4ndras, samtidigt som allt kommer att bli bra. Scandia kommer att forts\u00e4tta att vara \u00f6ppen f\u00f6r forskningsartiklar av h\u00f6g kvalitet och stark historievetenskaplig relevans, precis som i f\u00f6religgande nummer:
\nHarald Gustafsson inleder med en historiografisk uppsats om begreppet \u201dstormaktstiden\u201d \u2012 ett begrepp som det \u00e4r l\u00e4tt att ta f\u00f6r givet i v\u00e5r svenska historiekultur idag, men som har en sp\u00e4nnande och delvis ov\u00e4ntad histo-ria. Gustafsson menar att stormaktsterminologin introducerades i svensk historieskrivning under perioden runt 1880, och han f\u00f6ljer begreppets \u00f6den och \u00e4ventyr genom historiska \u00f6versiktsverk och universitetsl\u00e4rob\u00f6cker.
\nFredrik Egefur griper sig an ett helt annat \u00e4mne genom att detaljstudera en idag t\u00e4mligen bortgl\u00f6md del av den radikala svenska arbetarr\u00f6relsen: ungsocialisterna. I b\u00f6rjan av 1900-talet utgjorde ungsocialisterna ett skarpt alternativ till reformismen inom r\u00f6relsen, och de agerade konfrontativt och uppseendev\u00e4ckande med \u201dhandlingens propaganda\u201d som ideologisk ledstj\u00e4rna. Egefur skriver om deras kampmetoder och unders\u00f6ker var gr\u00e4nsen gick f\u00f6r politiskt v\u00e5ld bland sk\u00e5nska ungsocialister \u00e5ren 1906\u20121908.
\nAgardh Hj\u00e4rne behandlar n\u00e4stan samma tidsperiod, men fokuserar p\u00e5 ett helt annat samh\u00e4llsskikt. Genom en mikrohistorisk unders\u00f6kning av ett mycket sp\u00e4nnande brevmaterial unders\u00f6ker han normer f\u00f6r f\u00f6rlovningar och \u00e4ktenskap inom svensk h\u00f6grest\u00e5ndsmilj\u00f6 1918\u20121921. Vilken typ av kapital (ekonomiskt eller symboliskt) s\u00e5gs som efterstr\u00e4vansv\u00e4rt vid valet av partner? Hur hanterades relationer mellan m\u00e4n fr\u00e5n en h\u00f6grest\u00e5ndsmilj\u00f6 och kvinnor fr\u00e5n andra samh\u00e4llsgrupper?
\nMartina Koegeler-Abdi skriver numrets fj\u00e4rde och sista uppsats. \u00c4mnet \u00e4r av h\u00f6g relevans ocks\u00e5 f\u00f6r v\u00e5r egen samtid: barn som f\u00f6tts av f\u00f6r\u00e4ldrar som betraktats som fiender och\/eller milit\u00e4ra motst\u00e5ndare, till exempel danska barn f\u00f6dda under eller strax efter andra v\u00e4rldskriget med tyska ockupations-soldater som f\u00e4der. Vilket ansvar b\u00f6r staten ta f\u00f6r dessa barn? Liknande fr\u00e5gor har aktualiserats i de senaste \u00e5rens debatt om Sveriges ansvar f\u00f6r att h\u00e4mta tillbaka barn till kvinnor som deltagit i Isis krigf\u00f6ring i Syrien.
\nAtt historia \u00e4r ett \u00e4mne med h\u00f6g samtidsrelevans syns ocks\u00e5 i numrets debattartikel. D\u00e4r granskar Julia H\u00e5kansson den s\u00e5 kallade vitbok som Sverigedemokraterna, den svenska fascismens ideologiska och partiorga-nisatoriska arvtagare, publicerade 2025. H\u00e5kanssons artikel \u00e4r s\u00e5 vitt jag k\u00e4nner till den f\u00f6rsta djuplodande vetenskapliga granskningen av denna skrift, och jag \u00e4r glad att kunna publicera den i Scandia.
\nUnder rubriken \u201dScandia introducerar\u201d \u00e5terfinns en artikel av Gerard Farrell. Den behandlar en fr\u00e5ga som kommer att st\u00e4llas allt oftare under de kommande \u00e5ren: Hur kan historiker arbeta med AI och digitala spr\u00e5kpro-gram vid analys av \u00e4ldre handskrifter? Vilka m\u00f6jligheter och utmaningar finns med s\u00e5dana metoder? Farrell diskuterar detta med utg\u00e5ngspunkt i arkivhandlingar r\u00f6rande koloniprojektet Nya Sverige under 1600-talet.
\nAvslutningsvis skriver Emma Severinsson en introducerande text om modehistorisk forskning under rubriken \u201dScandia utblick\u201d. Modehistorisk forskning kan bedrivas inom flera \u00e4mnesm\u00e4ssiga discipliner, till exempel modevetenskap och historia. Severinssons artikel \u00e4r en god ing\u00e5ng till det modehistoriska f\u00e4ltet och b\u00f6r l\u00e4sas av var och en som vill f\u00e5 en \u00f6versikt.
\nI vanlig ordning inneh\u00e5ller numret \u00e4ven en stor recensionsavdelning med recensioner av vetenskapliga avhandlingar, monografier och antologier om nordisk historia. Andr\u00e9s Brink Pinto har h\u00e4r gjort ett starkt arbete som recensionsredakt\u00f6r.
\nAvslutningsvis: Scandias 100-\u00e5rsjubileum n\u00e4rmar sig. Tidskriften grun-dades av Lauritz Weibull 1928, och detta kommer naturligtvis snart att uppm\u00e4rksammas. Mer information om jubileet kommer. Himmel och jord m\u00e5 brinna \u2012 Scandia st\u00e5r kvar!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Redakt\u00f6ren har ordet – Martin Ericsson Detta nummer av Scandia \u00e4r mitt f\u00f6rsta som chefredakt\u00f6r. Jag tar \u00f6ver efter professor Wiebke Kolbe, som nu har avslutat sitt l\u00e5nga och framg\u00e5ngsrika redakt\u00f6rskap. Wiebke har varit en kunnig, engagerad och p\u00e5 alla s\u00e4tt f\u00f6red\u00f6mlig ledare f\u00f6r tidskriften, och det k\u00e4nns ansvarstyngt att f\u00f6lja i hennes fotsp\u00e5r. Stort […]<\/p>\n","protected":false},"featured_media":12673,"template":"","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"","_relevanssi_noindex_reason":""},"product_brand":[],"product_cat":[415],"product_tag":[],"class_list":["post-12721","product","type-product","status-publish","has-post-thumbnail","product_cat-scandia-tidskrift-for-historisk-forskning-en","first","instock","taxable","shipping-taxable","purchasable","product-type-simple"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/product\/12721","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/product"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/product"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/12673"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12721"}],"wp:term":[{"taxonomy":"product_brand","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/product_brand?post=12721"},{"taxonomy":"product_cat","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/product_cat?post=12721"},{"taxonomy":"product_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/product_tag?post=12721"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}