Redakt\u00f6ren har ordet:
\nDenna Scandia \u00e4r fullsp\u00e4ckad med artiklar: hela fem huvudartiklar plus fyra bidrag till rubrikerna \u201dScandia debatt\u201d, \u201dScandia introducerar\u201d och \u201dScandia utblick\u201d av sammanlagt tretton f\u00f6rfattare.
\nVi b\u00f6rjar med Karin Grundstr\u00f6m och Mathilda Rosengren, som skriver om gemensam anv\u00e4ndning av mark i sydv\u00e4stra Sk\u00e5ne under tv\u00e5 tidsperioder n\u00e4r landskapet omvandlades snabbt: 1783\u20131827 och 1990\u20132022. De tolkar de tre unders\u00f6kta allm\u00e4nningarna som en central periferi: de \u00e4r centrala och perifera samtidigt. F\u00f6rfattarna undrar om kombinationen av periferi och centralitet kan vara en anledning till att dessa platser f\u00e4st sig i landskapet och att de fortfarande anv\u00e4ndas av individer och grupper.
\nEvelina Berggren l\u00e4gger sedan fram en longitudinell kvantitativ studie av utom\u00e4ktenskapliga barn f\u00f6dda \u00e5r 1875\u20131882 p\u00e5 \u00d6land, d\u00e4r hon j\u00e4mf\u00f6r en grupp utom\u00e4ktenskapliga barn med en j\u00e4mb\u00f6rdig grupp inom\u00e4ktenskapliga barn. Hon visar att utom\u00e4ktenskapligt f\u00f6dda led en f\u00f6rh\u00f6jd risk att d\u00f6 i f\u00f6rtid i vuxen \u00e5lder och att de hade andra familjebildningsm\u00f6nster. Till exempel fick de utom\u00e4ktenskapligt f\u00f6dda kvinnorna egna utom\u00e4ktenskapligt f\u00f6dda barn i dubbelt s\u00e5 stor utstr\u00e4ckning. Hon f\u00f6rklarar skillnaderna med att utom\u00e4ktenskapligt f\u00f6dda barn inte hade lika stor tillg\u00e5ng till ekonomiskt, socialt och symboliskt kapital som de inom\u00e4ktenskapligt f\u00f6dda. Detta gick ut \u00f6ver hela levnadsbanan, \u00e4ven upp i vuxen \u00e5lder och utom\u00e4ktenskaplighet utgjorde enligt Berggren en egen indikator, likt klass.
\nMalin Nilsson och Birgit Karlsson unders\u00f6ker om begreppet social-hj\u00e4lpsstaten (Anne-Lise Seip), som flitigt anv\u00e4nds i v\u00e5ra nordiska grannl\u00e4nder f\u00f6r att beskriva en period f\u00f6re v\u00e4lf\u00e4rdsstatens framv\u00e4xt, k\u00e4nnetecknad av n\u00e4ra samverkan mellan privata och offentliga akt\u00f6rer, \u00e4ven \u00e4r till\u00e4mpbart i en svensk kontext. Som fallstudie har de valt organiseringen av G\u00f6teborgs fattigv\u00e5rd 1870\u20131920. De kommer fram till att begreppet socialhj\u00e4lpsstat v\u00e4l beskriver fattigv\u00e5rden under denna period.
\nPeter Bauer presenterar s\u00e5 en studie om RFSU:s mobilisering i Sk\u00e5ne 1933\u20131945. Medan forskningen hittills mest har fokuserat p\u00e5 den nationella kontexten bidrar denna regionalstudie till ytterligare kunskap om bakgrunden till periodens sexualpolitiska reformer. Den visar bland annat att RFSU p\u00e5 lokal niv\u00e5, annorlunda \u00e4n p\u00e5 riksniv\u00e5, inte i f\u00f6rsta hand samarbetade med det socialdemokratiska partiet utan i st\u00e4llet fr\u00e4mst kn\u00f6t band till fackf\u00f6reningar och mindre politiska organisationer s\u00e5som diskussionsklubbar.
\nJussi Kurunm\u00e4ki, Pasi Ihalainen och Kai Peksujeff analyserar begreppet parlamentarism i svensk debatt och historiepolitik fram till andra v\u00e4rlds-kriget. De h\u00e4vdar att kampen om betydelsen av \u201dparlamentarism\u201d spelade en viktig roll under de fem \u00e5ren f\u00f6re andra v\u00e4rldskriget. Det var en period av parlamentarisk demokratisering i Sverige. Studien visar att kampen om \u201dparlamentarism\u201d innebar olika definitioner och tolkningar av den nationella politiska traditionen, \u00e4ven fr\u00e5n perioder d\u00e5 sj\u00e4lva termen parlamentarism inte fanns. Den visar ocks\u00e5 att skapandet av den svenska parlamentarismen var en mycket transnationell retorisk process.
\nUnder rubriken \u201dScandia debatt\u201d publicerar vi en replikartikel av Tonicha Upham p\u00e5 Maksym Kyrychenkos debattartikel i f\u00f6reg\u00e5ende Scandia-num-ret, i vilken han presenterade en tolkning av ruserna i Ibn Fa\u1e0dl\u0101ns arabiska reseber\u00e4ttelse fr\u00e5n 900-talet som slaviska severianer. Upham behandlar Ibn Fa\u1e0dl\u0101ns historiografi mellan 1814 och 1956 f\u00f6r att nyansera denna tolkning. Hon betonar att man alltid beh\u00f6ver g\u00e5 tillbaka till den arabiska ursprungs-texten och inte endast kan f\u00f6rlita sig p\u00e5 senare \u00f6vers\u00e4ttningar f\u00f6r en r\u00e4ttvis tolkning. Maksym Kyrychenko g\u00f6r, i en kort replik p\u00e5 Tonicha Uphams artikel, n\u00e5gra f\u00f6rtydliganden och l\u00e4gger till n\u00e5gra kommentarer, b\u00e5de ang\u00e5ende hans ursprungliga text och Uphams reaktioner. Han betonar att syftet med hans artikel inte var att rekonstruera k\u00e4llan utan att visa hur tolkarnas intentioner oundvikligen p\u00e5verkar hur k\u00e4llorna l\u00e4ses.
\nUnder rubriken \u201dScandia introducerar\u201d g\u00f6r Ylva Grufstedt oss bekanta med historiska spelstudier som ett forskningsf\u00e4lt d\u00e4r spel analyseras utifr\u00e5n sin funktion som historiska medier. Genom att kombinera perspektiv fr\u00e5n spelstudier, historievetenskap och kulturarvsforskning unders\u00f6ks hur spel b\u00e5de gestaltar och p\u00e5verkar f\u00f6rst\u00e5elsen av det f\u00f6rflutna. Artikeln redog\u00f6r f\u00f6r f\u00e4ltets framv\u00e4xt, centrala teoretiska utg\u00e5ngspunkter och metodologiska utmaningar, med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 hur spelens form och funktion samverkar med historiska narrativ.
\nUnder rubriken \u201dScandia utblick\u201d presenterar slutligen Sune Bechmann Pedersen en \u00f6verblick \u00f6ver de senaste internationella trenderna i turismhistoria. Han tecknar den historiska turismforskningens genealogi, presenterar n\u00e5gra klassiker och granskar den senaste utvecklingen inom historieskrivning om turism ur ett globalt perspektiv. Artikeln visar att trots att forskare l\u00e4nge var \u00f6verens om att se turism som ett modernt fenomen, har den senaste forskningen om den europeiska antiken och Songdynastin lett till en ny debatt om turismens natur.
\nSom vanligt inneh\u00e5ller \u00e4ven detta nummer av Scandia en stor recensions-avdelning med recensioner av avhandlingar, monografier och antologier om nordisk historia. Vi v\u00e4lkomnar Andr\u00e9s Brink Pinto som Scandias nye recensionsredakt\u00f6r och redaktionssekreterare.
\nMed detta nummer av Scandia tar jag efter fem \u00e5r som redakt\u00f6r mitt avsked. Det har varit en oerh\u00f6rt rolig och l\u00e4rorik uppgift och jag skulle inte vilja vara utan ett enda nummer av de tio numren som jag var redakt\u00f6r f\u00f6r. Jag skulle vilja rikta ett varmt tack till Scandias redaktion och redaktionsr\u00e5d som b\u00e5de var ett ov\u00e4rderligt st\u00f6d och som det alltid har varit v\u00e4ldigt givande och smidigt att samarbeta med. Min eftertr\u00e4dare blir min kollega Martin Ericsson, universitetslektor och docent i historia vid Lunds universitet. Jag \u00e4r \u00f6vertygad om att han blir en alldeles utm\u00e4rkt Scandia-redakt\u00f6r. V\u00e4lkommen Martin fr\u00e5n och med 2026!
\n\/Wiebke Kolbe<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Redakt\u00f6ren har ordet: Denna Scandia \u00e4r fullsp\u00e4ckad med artiklar: hela fem huvudartiklar plus fyra bidrag till rubrikerna \u201dScandia debatt\u201d, \u201dScandia introducerar\u201d och \u201dScandia utblick\u201d av sammanlagt tretton f\u00f6rfattare. Vi b\u00f6rjar med Karin Grundstr\u00f6m och Mathilda Rosengren, som skriver om gemensam anv\u00e4ndning av mark i sydv\u00e4stra Sk\u00e5ne under tv\u00e5 tidsperioder n\u00e4r landskapet omvandlades snabbt: 1783\u20131827 och […]<\/p>\n","protected":false},"featured_media":12674,"template":"","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"","_relevanssi_noindex_reason":""},"product_brand":[],"product_cat":[415],"product_tag":[],"class_list":["post-12670","product","type-product","status-publish","has-post-thumbnail","product_cat-scandia-tidskrift-for-historisk-forskning-en","first","instock","taxable","shipping-taxable","purchasable","product-type-simple"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/product\/12670","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/product"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/product"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/12674"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12670"}],"wp:term":[{"taxonomy":"product_brand","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/product_brand?post=12670"},{"taxonomy":"product_cat","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/product_cat?post=12670"},{"taxonomy":"product_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bokshop.lu.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/product_tag?post=12670"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}