Beskrivning
Föreliggande avhandling är en fallstudie som skildrar en konflikt mellan en rektor och lärargupp vid en svensk gymnasieskola omkring millennieskiftet 2000. Konflikten analyseras mot bakgrund av 1990-talets decentralisering av den svenska skolan. Härifrån fick rektorer och lärare i uppgift att själva sluta sig till hur de nationella målen för skolan skulle uppnås. Genom att ”hur-frågorna” överlämnades till den lokala skolnivån skulle den enskilda skolenhetens kreativitet och uppfinningsrikedom stimuleras och på så vis skulle utvecklingen av den svenska skolan skjuta fart.
I avhandlingen introduceras skolutvecklingsarenan som en plats som kan urskiljas på varje skola. Det är här som skolans lokala aktörer förvaltar sin nyvunna lokala autonomi och ger sig i kast med att besvara ”hur-frågorna”. Därför har skolutvecklingsarenan intagit en oumbärlig plats i skolsystemet. Om rektorer och lärare inte beger sig dit lämnas ”hur-frågorna” obesvarade och decentraliseringsreformernas utvecklingsintentioner kan inte infrias.
Samtidigt som skolutvecklingsarenan kan te sig som en löftesrik plats har den utmanat det sociala samspelet på landets skolor. Vilka lärare vill och vilka vill inte bege sig dit? Hur förhåller sig rektorn till lärarnas varierade vilja att träda ut på platsen? Försöker han locka med sig allihop eller nöjer han sig med att låta skolutvecklingsarenan befolkas av dem som spontant och frivilligt infinner sig? Det sätt som landets rektorer och lärare agerar utifrån dessa och andra frågor ligger som grund för ett mönster av socialt samspel som för närvarande pågår på landets skolor och som avgör skolutvecklingsarenans öde. Det var i dessa sociala processer som fallskolans konflikter uppstod, sköt fart och kulminerade. Sociala spänningar, konflikter och osämja är emellertid ingen ovanlighet när landets rektorer och lärare skall ge sig i kast med att befolka skolutvecklingsarenan. Mot denna bakgrund finner fallstudien sin generella representation i detta slags konflikter och ger perspektiv på problem som rektorer och lärare måste förhålla sig till i fråga om sina egna och andras vistelser på skolutvecklingsarenan.
