Scandia: Tidskrift för historisk forskning

Redaktören har ordet:
Det föreliggande Scandia-numret är det första som kommer ut i tryck och digitalt med Open Access samtidigt. På det viset kan Scandia läsas lättare av fler. Numret innehåller artiklar på tre språk och om vitt skilda ämnen, så det erbjuder något för varje smak.
Asger Wienberg undersöker hur Magnus Gabriel De la Gardies sekreterare och arkivarie Jonas Lorin upplevde reduktionen på 1600-talet och hur hans framtidsförväntningar formades av kulturella föreställningar och litterära former i samtiden. Studien utgår från erfarenhetsbegreppet och har målet att utforska hur Lorins personliga drivkrafter formades i hans specifika situation. Den analyserar de idéer och genrer som möjliggjorde respektive begränsade hans erfarenheter som delar av en retorisk repertoar.
Nils Edling kartlägger de olika användningarna av begreppet folkhem i svenska politiska debatter 1850–1920. Han visar hur litet ordet betydde och att det inte väckte någon kontrovers. Metaforen folkhemmet var inte ett nyckelord i svensk politik kring sekelskiftet 1900.
Louise Bundgaard, Kamilla Matthiassen, Fiona G. Otten, Anne Katrine H. Pedersen och Bo Poulsen undersöker följderna av den orkan som drabbade ön St. Croix i kolonin Dansk Vestindien i oktober 1916. De genomför en kvantitativ och topografisk analys av 1 568 ansökningar från invånarna på St. Croix om hjälp med att reparera skadorna efter orkanen. Ansökningarna ger en inblick i hur orkanen påverkade de olika sociala skikten på ön. Artikeln analyserar också hur bidrag och lån fördelades ojämnt mellan sociala grupper genom medvetna prioriteringar från regeringens sida.
Dennis Magnusson tar sig an en outforskad episod i svensk mediehistoria genom att undersöka Svensk Filmindustris och också Sveriges första videokassettbiograf på Röda Kvarn i Stockholm, som öppnades i april 1974 och var verksam i drygt ett år. Detta gjorde det möjligt för besökarna att välja vilken film de ville se och när, vilket innebar ett avsteg från de konventionella programstyrda visningarna i stora biografsalonger. Artikeln visar hur Svensk Filmindustris tidiga införande och unika tillämpning av videokassettekniken utmanade samtida filmdistributionsmetoder och konsumtionsmönster i Sverige.
Under rubriken ”Scandia debatt” presenterar Maxym Kyrychenko en tolkning av ruserna som var framträdande i östslavisk historieskrivning under nästan ett sekel men sedan dess har blivit mindre populär. Han behandlar de historiska tolkningarna av den rusiska stam som nämns av Ahmad Ibn Fadlan, en arabisk resenär som besökte Volga i Bulgarien i början av 900-talet. Ruserna har under lång tid varit föremål för debatt, med olika teorier som föreslår deras ursprung som antingen skandinaviska vikingar, slaver eller till och med en specifik slavisk stam som kallas severianerna. Medan modern forskning lutar åt att identifiera ruserna som skandinaver, fokuserar den här artikeln på den mindre utforskade hypotesen att de var severianer.
I ”Scandia introducerar” skriver Cecilia Trenter om fantastikens roll i historiska studier och betonar dess betydelse för att förstå historiska sammanhang och förändringar. Fantastiken fungerar som ett verktyg för att undersöka hur kunskap om världen uppfattades under olika historiska perioder och är ett legitimt studieobjekt inom historisk forskning. Representationer av det fantastiska, ofta kopplade till tabubelagda ämnen och normbrytande fenomen, skapar gruppgemenskap och erbjuder sätt att förstå världen.
I ”Scandia utblick” belyser Olga Zabalueva nyare trender i svensk och internationell museidebatt. Hon hänvisar till museernas förändrade roll och funktioner i den globala samtiden, med fokus på museiaktivism, bevarande-kompetens och museernas politiska och ideologiska natur. Artikeln argumenterar för behovet av en radikal förändring av museernas institutionella strukturer för att de ska kunna överleva och vara relevanta i dagens samhälle.
Dessutom innehåller även detta nummer av Scandia en stor recensionsavdelning som bjuder på recensioner av avhandlingar, monografier och antologier om nordisk historia. Detta är den sista recensionsdelen som har tagits hand om av Johannes Ljungberg. Till sommaren kommer han att sluta som Scandias recensionsredaktör och redaktionssekreterare. Vi från redaktionen och styrelsen riktar ett varmt tack till Johannes för flera års mycket gediget och engagerat arbete. Samtidigt välkomnar vi hans efterträdare Andrés Brink Pinto, fil.dr i historia och forskare på Historiska institutionen vid Lunds universitet.