Beskrivning
När planer på ny bebyggelse eller nya anläggningar presenteras uppstår ofta kontroverser. Den nutida planprocessen tycks trots demokratiska ambitioner lida brist på legitimitet. En befogad fråga är om det har någon betydelse vilken karaktär planprocessen har, vilken typ av förändring som föreslås eller vilka som står bakom initiativet. Eller är det måhända viktigare vilka som berörs av förändringen?
I denna avhandling diskuterar Birgitta Henecke plankontroversers uppkomst, utveckling och avslutning utifrån fyra fallstudier av planprocesser som berört vitt skilda typer av projekt. Författaren jämför även hur demokratiska mål överensstämmer med faktiskt utfall och analyserar hur olika maktformer ger sig till känna i samspelet mellan aktörerna.
