Beskrivning
Författaren ger en bild av själva händelsehistorien runt det demokratiska genombrottet i Sverige vid första världskrigets slut, men undersöker framför allt svenska historieläroböcker 1920–2010 i deras skildring av förloppet. Under de perioder som kan sägas utgöra den svenska modellens uppgång respektive den svenska modellens fall – det vill säga 1930-tal samt årtiondena efter murens fall – sker de största förändringarna. På 1930-talet blir skildringarna kortare och mer abstrakta och sociala rörelser beskrivs i mindre omfattning. Efter andra världskriget fram till 1990-talet ges sociala motsättningar och sociala rörelser en allt större betydelse. Efter millennieskiftet flyttas aktörskapet åter uppåt i samhällshierarkin; det demokratiska genombrottet ses övervägande som en process inom institutionerna regering och riksdag. Samtidigt flyttas hotet mot demokratin i viss mån från höger till vänster på den politiska skalan. Kvinnornas kamp för rösträtten är genom hela perioden 1920–2010 närmast osynlig i läroböckerna; när läroböckerna ger kvinnors rörelse för demokrati betydelse handlar det om ett tidigare skede av kampen, före det första världskrigets utbrott.�
